Per Åsberg och Carl Bredberg har gjort en sammanställning av resultaten från förra säsongens Värmdö vinterkryss. Ladda ned den här: 

Efter att ha ”upptäckts” under förra hösten så vågar vi nu efter ytterligare ett femtontal besök hösten 2022 slå fast att bergknallen vid Vedhamn passeras av en spännande, slående, artrik och ofta njutbart nära höstflyttning. Även om räknandet inte skett på något strikt metodiskt/jämförbart sätt, utan opportunistiskt vid bra väderlägen och när man ”kommit loss”, så borde höstens drygt 50.000 inräknade fåglar indikera en rätt bra lokal.
Läser man i klubbens gamla skrifter från åren på Vishamnsberget 1978-83 så står det ofta att sträckleden passerade ”i dalen norr om berget, men söder om Mörtviken”, och då hamnar man vid Vedhamn. Fåglarna passerar ofta i rak västlig riktning, mot fastlandet, och det innebär ofta fint medljus under större delen av dagen. Så vi kan här ha hittat ett skapligt substitut till den klassiska lokalen som numera vuxit igen.
Som entusiasterna på Vishamnsberget slog fast redan på den tiden så är vindar från omkring nordväst att föredra, de för ut de landsträckande fåglarna mot oss. Dock vill jag flika in att vid vindar från ost så kan man med fördel ställa sig vid branten, Björnö, eller Klacknäset och hoppas på bl.a. flockar av bläsänder och gäss.
Räknar man samman via Artportalen så framgår några fina totalsiffror: 2.049 bläsänder, 3.393 storskarvar, 144 ormvråkar, 185 sparvhökar, 10 blå kärrhökar, 10.344 ringduvor, 2.850 björktrastar, 1.129 gråsiskor, till exempel.
Antalet fjällvråkar (72), en av Ingarös klassiska arter, skulle kunna ha varit högre om räknandet fortgått längre fram på dagen. Vi saknade bra gåsdagar med färre än 500 gäss bokförda totalt.
Bästa dagen antalsmässigt blev 16 september då det vällde ut bofink över Ingaröfjärden, uppskattningsvis 18.000 ex. Utöver dessa bokfördes ca 8.500 bo-/bergfinkar. Även tidigare höstar har dagar med runt 20.000 finkar noterats men de bleknar jämfört med Vishamnsårens dagssiffror på över 100.000!
Bland russinen i kakan kan nämnas en flock myrspovar 26 augusti, en vardera nötkråka och forsärla (enda på Värmdö under året av respektive art!) samt stäpphök den 21 september. Vi bommade  bl.a. kungsörn och rödstrupig piplärka som sågs vid Klövberget, tvärs över fjärden på Tyresösidan. Även den bruna glada, aftonfalk och stäpphök jag hade från tomten i Brunn borde passerat ungefär här över.
Den roligaste perioden var runt 5-15 oktober då flera av de mer sevärda arternas topp infaller (ringduva, fjällvråk, trastar, finkar mm) plus att det är bildskön höst och härliga himlar. En säregen underhållning är att då bevittna storskogens invånare som visar oro och vill sträcka iväg. Mesar, nötväckor, nötskrikor och hackspettar vars rundade vingar inte är funtade för några längre flygsträckor ger sig efter viss tvekan av ut över oceanen (Ingaröfjärden).

Tomas Axén Haraldsson

Nu har klubben dragit igång en fågelmatning intill Farstatippen (eller Ekobackstippen). Vi smyger igång i liten skala så får vi se hur det utvecklar sig. Om det är tomt i matarna så fyll gärna på med frön, det står en tunna bredvid.
Det finns i år igen även en matning vid Ekedalsklippan, rödhaken är på plats och förväntas stanna där i vinter.

En underlig dag som var ovanligt svårskådad då det var närmare 15 grader varmt och relativt hård vind från väster. Fåglarna var utspridda, få fågelbord var igång och ovanligt få sjöfåglar sågs.

De sex lagen kämpade och tillsammans fick vi ihop en gedigen artlista med en hel del överraskningar. Totalt observerades 67 arter, bland annat blå kärrhök, flera kungsfiskare, skäggmesar, smådopping, skäggdopping, taltrast, järnsparv och storlom.

Lagen var indelade i två klasser: Ekoklassen med Lag Fröjd och Steenbäckarna samt Vanliga klassen där bil var tillåtet med Fotokryzzarna, Gärdsmygarna, Snösparvarna och Long-Johns Sparrow. Överlägsen vinnare var Lag Fröjd som bestod av Per och Micke Åsberg med hela 54 arter. Trots att de deltog i ekoklassen bestämdes det att de även vann vanliga klassen. Första gången någon tar dubbeln. Grattis!!!

Efter Fröjd kom Steenbäckarna på 33 arter i Ekoklassen. I Vanliga klassen hade Long-Johns Sparrow 45 arter, Gärdsmygarna 42, Fotokryzzarna 39 och slutligen Snösparvarna 38 arter.

Följande arter observerades: Knölsvan, sångsvan, grågås, bläsand, snatterand, gräsand, vigg, småskrake, knipa, storskrake, fasan, storlom, smådopping, skäggdopping, storskarv, gråhäger, havsörn, blå kärrhök, duvhök, sparvhök, ormvråk, sothöna, fiskmås, gråtrut, tamduva, ringduva, kungsfiskare, gröngöling, spillkråka, mindre hackspett, större hackspett, kaja, sånglärka, korp, sidensvans, gärdsmyg, järnsparv, rödhake, koltrast, björktrast, taltrast, kungsfågel, skata, skäggmes, stjärtmes, talltita, tofsmes, svartmes, blåmes, talgoxe, nötväcka, stare,  trädkrypare, varfågel, nötskrika, gråkråka, gulsparv, gråsparv, pilfink, bofink, grönfink, steglits, grönsiska, gråsiska, domherre, stenknäck och sävsparv.

Tomas Axén Haraldsson har gjort en sammanställning. Den föreligger också som PDF (se längst ned), så att du som är särskilt intresserad kan ladda ned texten. 

Vårsträcket på Ingarö

Reflektioner och jämförelser

Ingarös södra och sydvästra kuststräcka har ett antal uddar och höjder som under åren utforskats som intressanta lokaler att spana sträck från. Man har bra översikt söderut mot Nämdöfjärden och västerut mot fastlandet för det om våren ankommande sträcket. Mycket sjöfågel verkar följa Nämdöfjärden mot nordost och passerar strax söder om dessa uddar. Rovfåglar, duvor, småfågel och andra landknutna fåglar följer hellre fastlandet och passerar längs västra Ingarö.

Våren 2022 spanades det mest från lokalen ”branten” som är Björnö, naturreservats västligaste del. De klippor och höjder som man ser precis öster om Björkviks brygga. Härifrån har man bra span mot syd och väst och bra medljus under morgonens första timmar. Avståndet till fåglarna är tyvärr ofta ganska långt och vissa dagar går det mesta långt i söder längs Nämdöfjärden. Men det vägs upp av de formidabla skärgårdsvyerna och regelbundet fina närobsar av lommar, spovar, gäss och annat som ibland kommer rakt över huvudena på oss.

Sträckräkningarna sker inte med någon organiserad och vetenskaplig exakthet eller är ”standardiserade”, så det blir snarare att redovisa intryck och reflektioner mer än detaljerade data att jämföra. De flesta av oss observatörer lägger in rapporter i Artportalen, så där kan man själv titta på alla obsar och dra fram olika sammanställningar. 

Våren 2022 hade sämre bevakning än 2021 och innehöll inga sensationer eller dagar som avvek från det som varit vårt intryck under 2020 och 2021; att södra Ingarö berörs av ett blandat och trevligt sjöfågelsträck, men i givetvis lägre antal än vad som passerar ytterskärgården och att väderläget påverkar sträckupplevelsen ordentligt.

Intrycket är att det ska helst vara vind från SV-V som skjutsar på sträcket, gärna efter en period av kallväder och nordvindar. Fuktig vind från O (Östersjön) kan ge dimma, och vindar från N brukar inte uppmuntra till sträcksiffror.

Trots uppfattningen om att fågelskådare måste vara ute i gryningen så är det inte sällan rätt ”trögstartat” och klent med fågel första timmen eller två. Bäst kan det vara mellan säg 06.30 och 08.30. Tyvärr så lämnar vi observatörer lokalen oftast vid 9-10 på morgonen, trots att andra skådare på andra sträcklokaler bevittnar att t.ex. lommar och spovar kan komma igång först vid den tiden. Så för att maximera vårt ställe så skulle vi satsa på att vara där längre på dagarna någon vår.

Sammanfattade sträckintryck av artgrupperna

Lommar och doppingar: färre än 2020 och 2021. Då toppdagar med runt 45 storlom och 10 smålom, i år inte mer än 25 respektive 5. Lomsträcket kan komma i gång sent på morgonen (kan vara noll de första två timmarna) och passera glest och rätt svårfångat högt på himlen. En rastande gråhakedopping 29 april, som sedan sträckte vidare, var kul.

Svanar och gäss: det blir sällan några antal av dessa på våren. 147 sångsvan förbi utkikstornet, Björnö, 19 mars var en bra siffra. Även flera småflockar bläsgäss ihop med säd- och grågäss från tornet 19 mars och från branten 10 april var bättre än 2020 och 2021. Ca 200 vitkindade gäss under vårens lopp.'

Änder: intressant nog sågs sträckande ejdrar från tornet, Björnö, med 271 ex den 27 mars. Personligen har jag nog aldrig sett något riktigt ejdersträck på Ingarö, bara rastande och kringflygande fåglar. En av vårens höjdpunkter var flera obsar av gravand, fyra obsar av totalt 11 ex sträckande mot NO. Svärta och sjöorre var som vanligt fåtaliga, med dagssiffror på runt 15 ex som bäst (att jämföra med dagssiffror av över 2 000 ex av båda arterna på Landsort och Horssten!). Stjärtand (18), skedand (10) och småskrake (120) som dagsbästa. Intressant nog inga bläsänder och krickor, där särskilt bläsand är totalt dominerande under hösten (drygt 5 000 ex under en fantastisk septembervecka 2021).

Rovfåglar: slående likt 2020 och 2021. Rovfåglarna verkar skygga för de öppna fjärdarna och tar sig sällan över under våren. De som gör det är de mer smalvingade arterna (falkar, kärrhökar) som flyger aktivt och således inte är beroende av termik som de mer bredvingade arterna (vråkar etc.) som leder dessa över landmassorna. Våren 2022 hade vi likt föregående år enstaka torn-, sten- och lärkfalkar samt enstaka bruna och blå kärrhökar som kom insträckande. Bäst var en adult pilgrimsfalk som sträckte in över Björkvik på förmiddagen 29 april.

Vadare: det är egentligen bara storspov och i viss mån småspov som verkar sträcka med regelbundenhet och i hyfsade antal. Bara någon enstaka flock av Tringa-vadare (gluttsnäppor, rödbenor) i maj och inga Calidris-vadare eller pipare. Precis som 2020 och 2021 så är det en spännande tid runt 15-20 april när det oftast kommer en riktigt bra dag med storspov i hela södra Sverige. 2021 inföll den dagen 21 april med 455 ex och i år 18 april med 584 ex. Dessa dagar sågs det mängder av storspov även på andra lokaler i regionen. Småspovarna 2022 slutade på ynkliga 12 ex, att jämföra med 103 ex under våren 2021.

Tättingar: i likhet med rovfåglarna som också helst sträcker över land så passerar blott små mängder tättingar under våren här. Soliga dagar i mars-början av april blir det en del kråkfågel, duvor, sånglärkor, bofink m m. och så även i år men inga högre antal. En råka passerade 10 april, det blir oftast någon per vår.

Väl mött när höstens sträck börjar nalkas över trädtopparna! Följ obsar och aktiviteter här på Värmdö Fågelklubbs hemsida, i klubbens Facebookgrupp samt via Artportalen.

Tomas Axén Haraldsson

Rapporten som PDF, för nedladdning: 

Ejdrarna minskar ju sedan flera år i Stockholms skärgård. Det verkar som om de av olika skäl nu håller på att lämna sina främsta häckningsområden i ytterskärgården och flyttar in till mellan- och innerskärgården. De senaste åren tycks de öka bland annat i norra delen av Baggensfjärden. Allt fler syns till exempel i närheten av Västra Ekedelsholmarna, som ligger strax utanför Farstabron.

Vi i Värmdö Fågelklubb vill gärna få en bättre bild av utvecklingen. Och om det behövs tar vi upp en diskussion med kommunen om eventuella skyddsåtgärder. Därför är vi tacksamma om du som ser ejder i det området rapporterar både till oss (mejla Tom Arnbom, tom.arnbom(at)wwf.se) och lägger in obsar i Artportalen. Rapportera gärna ungefärligt antal, ungefärligt antal hannar respektive honor samt ungkullar och andra häckningskriterier. Är det möjligtvis så att de häckar på holmarna?

En fin plats att spana och lyssna till ejdrarna är uppe på berget som man når när man går/cyklar Tjustviksrundan från Farsta Slott och har passerat östra brofästet.
 

Årsmötet den 14 mars blev välbesökt. Närmare 30 medlemmar hade infunnit sig i Kyrkettan i Gustavsberg och fick efter de sedvanliga årsmötesförhandlingarna höra ett intressant föredrag av Anders Haglund om Horssten, raritetsmagneten utanför Sandhamn.

Samtliga styrelsemedlemmar sitter kvar på sina poster. Valberedaren Agneta Tillberg avgick och avtackades med blommor. Till ny valberedning valdes Håkan Steen och Eva Stenvång Lindqvist.

En höjdpunkt på årsmötet blev utdelningen av priset till vinnaren av årets upplaga av Februariracet. Det vill säga, det handlade om två vinnare: Petter Westberg och Mats Nilsson. Det blir Mats som får härbärgera vandringspriset, strandskatan, fram till i mars nästa år. Håkan Steen fick en blombukett som tack för sitt engagerade arbete med att hålla i Februariracet.

Februariracet 2022 är över och det blev en strid ända till målsnöret! Mats och Petter har triggat varandra hårt och bägge slutade på fantastiska 91 arter, efter att Mats spurtat ifatt sista helgen. Över huvud taget ett häftigt engagemang i tävlingen. Jätteroligt med så många entusiastiska rapporter!

Jag sammanställer en total artlista samt en koll på hur många arter som endast obsades utanför Värmdö ”fastland” nu när tävlingsområdet utökades.

Här är slutställningen:
Petter Westberg 91, Mats Nilsson 91, Eva Stenvång Lindqvist 71, Martin Olgemar 67, Tom Arnbom 66, Majna Gemsjö 64, Max Karlsson 63, Per Åsberg 63, Lotta Norman 60, Jonas Olsson 59, Tomas Haraldsson 56, Annika Karlsson 52, Martin Gunnäs 51, Jörgen Warstrand 50, Pernilla Ådén 50, Magnus Rydén 46, Maria Böhm 42, Håkan Steen 40, Yvonne Blombäck 34.

Totalt sågs 96 arter: 
Gräsand, mandarinand, knölsvan, sångsvan, vigg, storskrake, knipa, kanadagås,
alfågel, salskrake, skäggdopping, smådopping, kricka, bergand, grågås, sjöorre, bläsgås, ejder,
småskrake, snatterand, sothöna, vattenrall, storskarv, tobisgrissla, gråhäger, sparvhök, pilgrimsfalk, ormvråk, havsörn, duvhök, kaja, skata, korp, nötskrika,
kråka, tamduva, ringduva, skogsduva, björktrast, koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast, bändelkorsnäbb, grönfink, gråsparv, talgoxe, blåmes, nötväcka, pilfink, grönsiska, stjärtmes, steglits, kungsfågel, svartmes, talltita, domherre, mindre korsnäbb, gråsiska, bergfink, gärdsmyg, trädkrypare, tofsmes, stenknäck, 
bofink, rödhake, gulsparv, skäggmes, varfågel, tallbit, större korsnäbb, sävsparv,
entita, sidensvans, järnsparv, stare, sånglärka, snösparv, gråtrut, fiskmås, havstrut,
skrattmås, större hackspett, spillkråka, gröngöling, mindre hackspett, berguv, sparvuggla, lappuggla, kattuggla, fasan, tjäder, dvärgbeckasin, morkulla, skärsnäppa, tofsvipa. 

Håkan Steen

Alla medlemmar i Värmdö Fågelklubb är välkomna till årsmöte 14 mars kl. 19.00.
Platsen är som vanligt Kyrkettan, Värmdögatan 1, Gustavsberg (bakom Gustavsbergs kyrka). Klubben bjuder på fika. Årsmöteshandlingar kommer finnas tillgängliga här på hemsidan när det närmar sig.

Efter det formella årsmötet visar Anders Haglund bilder och berättar om Horssten, Värmdö kommuns bästa fågellokal, där många sällsynta arter dykt upp under åren. Läs mer om Horssten här. 

Årets traditionella artrally på Värmdö genomfördes den 15 januari 2022. Vi var hela 12 lag som anmält sig, men tyvärr så var ett lag tvunget att utgå på grund av corona (det var fjolårets vinnare Petter och Åsa).

Det var fem lag i ekoklassen och sex i vanliga klassen (använder bil).

Totalt sågs 64 arter, som är några fler än förra året. Roligaste arterna var berguv, kattuggla, järnsparv, salskrake, rödhake, mindre hackspett, skäggmes och mandarinand. De två sistnämnda är troligen nya för denna över 30-åriga tradition. Noterbart är att över 100 bergfinkar observerades. Det som saknades var bland annat gråsiska och varfågel.

Vinnarna i Ekoklassen är lag Fröjd (Micke och Per Åsberg, Mats Nilsson och Niklas Westermark) med 47 arter (suveränt bra). Därefter kom Gurra Gangster 43, Ingarö Ecobirding 38, Steenbäckarna 35 och Team Warstrand med 33 arter.

I den vanliga klassen tog Long John’s Sparrow hem det med 51 arter (Adrian Jayewardene, Martin Olgemar och Tom Arnbom), följt av Snösparvarna 45, Fotokryzzarna 38, Koltrasten 35, Kråkfötterna 33 och Holken 25. I det sistnämnda laget gick de endast på synliga observationer, då en av medlemmarna är hörselnedsatt. Fantastisk prestation.

Över 45 lokaler besöktes, från Lillsved i norr till Björkvik i syd, samt mellan Stavsnäs och Kovikstippen. I stort sett besökte alla Gustavsberg hamn för mandarinanden. Andra välbesökta lokaler var Tjustvik, Kovikstippen, Ekobackstippen (Farstatippen), Farsta slott, Ekedalsklippan samt Björkvik.

Förutom tävlingsdelen är rallyt främst för att få en viss överblick av fåglarna på Värmdö fastland när det är som svårast att hitta fåglar, samt att vi tillsammans genomför en social ”happening”. Vi avslutade med en mycket uppskattad korvgrillning vid Ekedalsspåret. Tack Johan för att du fixade grillningen och Maria för att du ordnade med priser.

Titta gärna på Pernillas och Magnus fågelbilder från rallyt i Värmdö Fågelklubbs Facebookgrupp!

Här är artlistan:
Knölsvan, sångsvan, gräsand, kricka, vigg, alfågel, knipa, salskrake, storskrake, fasan, gråhäger, storskarv, sparvhök, duvhök, havsörn, ormvråk, vattenrall, sothöna, fiskmås, gråtrut, havstrut, tamduva, ringduva, berguv, kattuggla, mindre hackspett, större hackspett, spillkråka, gröngöling, nötskrika, skata, kaja, kråka, korp, sidensvans, svartmes, tofsmes, entita, blåmes, talgoxe, skäggmes, stjärtmes, kungsfågel, gärdsmyg, nötväcka, trädkrypare, koltrast, björktrast, rödhake, gråsparv, pilfink, järnsparv, bofink, bergfink, stenknäck, tallbit, domherre, grönfink, större korsnäbb, mindre korsnäbb, steglits, grönsiska, gulsparv och sist men inte minst mandarinand.

Tom Arnbom

Sedan den 4 januari håller en mandarinandhona till i Gustavsbergs hamn, i den stora flocken med gräsänder. Den syns ofta nära kajkanten.