Sträckvåren 2020 på Ingarö - en sammanfattning
Tomas Axén Haraldsson och Johan Joelsson har följt sträcket hela våren och här följer Tomas sammanfattning:
”Bevakningen kl 04-07 i onsdags 3 juni fick markera slutet på vårens satsning att bevaka sträcket från Ingarös sydliga uddar. Under ett tjugotal tillfällen från mitten av mars, mestadels från soluppgång och 3-4 timmar framåt, så har jag och Johan Joelsson spanat och räknat från Klacknäset, branten vid Björkviks brygga och utkikstornet på Björnö. Slutsatsen är att det passerar ett spännande och rätt artrikt sträck mot NO men att det inte alltid är så lätt att avnjuta eller förutspå!
Vi har räknat in bl.a. 143 storlom, 22 smålom, 324 storspov, 18 småspov (samt 154 stor-/småspov), 525 skrattmås och 768 ringduva. Småfågelsträcket var glest, men påtagligt vissa dagar, och inte i närheten av volymerna om hösten. Inga direkta rörelser av änder eller gäss, bara småflockar av vitkindade gäss, svärtor och sjöorrar utöver det som rastar eller rör sig i området. Heller inga siffror av rovfågel, bara enstaka insträckande, men trevligt med både blå och brun kärrhök, fjällvråk samt torn-, lärk- och stenfalkar.
Bland vårens ovanligare obsar kan nämnas råka (11 mars), ägretthäger (25 mars), hornuggla (4 april), bläsgås (8 april), jorduggla (20 april) och lappsparv (30 april)
Vädrets inverkan på sträckande fåglar kan vara klurigt att förutspå. Ibland har det varit tvärdött trots till synes fina förutsättningar, ibland har det sträckt bra trots ”motvind” för fåglarna. Vissa majmorgnar omintetgjordes morgonen av envis dimma. Men att sydvindar och lite lättare molnighet är bra kan man nog säga överlag.
Vissa flockar måste lämnas obestämda som ”horisontankor” när de passerar på flera km avstånd i motljuset. Men är det god sikt så kan man artbestämma sjöfåglar på 5-6 km håll och mer ändå. De bästa dagarna, sista aprilveckan från Klacknäset, så hade vi majoriteten av lommar och spovar på skapligt håll (100-1 000 meters håll, säg, i hyfsat ljus). Fåglarna dyker upp över Smådalarö i sydväst, ofta på ”dubbel trädtoppshöjd” och passerar mot nordost, vissa över fjärden och andra upp över östra Ingarö. Ett mindre antal gick väster om oss, upp mot Baggensfjärden.
Vid Klacknäset så bör man nog parkera vid gästparkeringen Sandarna och gå västerut genom stugområdet och upp på berget precis ovanför badstranden, ”Kärringviken” kallad. Här uppifrån har man bra span söderut och kan vid klar sikt och med tubkikare även se tobisgrisslorna och kustlabbarna runt Pannkaksgrundet (ca 4 km söderut, i Haninge kommun).
Bra span mot SV, och bättre medljus på morgnarna än från ovan, från ”branten” precis öster om Björkviks brygga. Man parkerar längst ner på Björnö stora gästparkering och går söderut ut på klipporna.
För att komma till utkikstornet på Björnö har vi haft med cyklar och trampat från parkeringen till Småängsuddarna och gått sista biten. Det är ett visst projekt och sträcket/siffrorna har faktiskt varit bäst från Klacknäset. Men tornet erbjuder en formidabel utsikt och eftersom man står några timmar så trillar det in rätt mycket arter (vi hade som mest 75 i slutet av april 2019!). Höstdagarna här är ännu bättre.
Väl mött nästa vår, vi kanske kan arrangera gemensamma sträckmorgnar om intresse finns!
Nu ser vi fram emot spännande höstdagar, om ett par månader har vi de första bivråkarna och trädpiplärkorna på väg söderut."
Tomas Axén Haraldsson