När du skådar i Lämshaga, tänk på att visa hänsyn och respektera uppsatta skyltar och stängsel. En stor del av området är sedan sommaren 2020 dessutom inte längre tillgängligt för allmänheten. 

Kort om Lämshaga: Den forna "höjdarlokalen" Lämshaga har fortfarande en del att erbjuda fågelskådaren. Förutom rastande våtmarksfåglar går en naturlig sträckled över dalgången vilket gör att det rör sig fåglar i området året runt. Våtmarken kantas av beteshagar, åkrar, storskog och flera byggnader som bl.a. inrymmer en skola. 

Vägbeskrivning: Från Ingarövägen kör man av vänster mot Södersved och Lämshaga. Längs grusvägen som löper parallellt med dalgången finns ett par mötesplatsfickor där man kan parkera bilen. Vägen passerar alldeles nära våtmarken på södra sidan och fortsätter sedan bort mot Grisslingefjärden och Södersved. Enda parkeringsmöjligheten sedan sommaren 2020 är vid Södersved. Från Gustavsberg kan man promenera eller cykla längs Kvarndammen och Kvarnsjön, under motorvägen och vidare mot området. 

Fåglar: Bland fåglar som häckar i viltvattnet är knipa, vigg och sothöna karaktärsfåglar. Doppingar finns tidvis, men det är oklart om de häckar. Både skägg-, svarthake- och smådopping har noterats under häckningstid. En liten koloni med hägrar etablerades 2020. Sångsvanar finns ofta i träsket, framför allt under sensommaren då ett par som häckar i närheten ofta förflyttar sig till Lämshaga med sina ungar. Även knölsvan ses ibland. Det finns gott om grågäss. En del simänder rastar även under sträcket. Både årta och skedand är observerade. Runt omkring sjön finns buskskvätta, törnskata och andra karakteristiska betesmarksfåglar. Olika sångare förekommer, i vassarna bl.a. rörsångare. I söder sjunger inte sällan olika trastar och trädlärka. Lärkfalk, bivråk, brun kärrhök och andra rovfåglar kan sällsynt ses kring Lämshaga under häckningstid. Under flyttningstider kan enstaka vadare rasta längs med sjökanten, t.ex. skogssnäppa, rödbena, gluttsnäppa, sällsynt även dvärgbeckasin. Dubbelbeckasin har stötts flera gånger i betesmarkerna mellan f.d. Stora och Lilla träsket. Här har även ringtrast noterats. På hösten kan blåhake ibland observeras i vegetationen närmast viltvattnet. Nötkråkor och nötskrikor provianterar ofta i hasselbestånden i september. Generellt har lokalen fortfarande en god potential under flyttningstider, vissa våtmarksberoende arter är dock sällsyntare än under tidigare år. Varfågel och någon ormvråk övervintrar i området. Listan på ovanligare fåglar som observerats kan göras mycket lång, men de flesta observationerna härrör sig från tiden före utgrävningen. Nämnas kan: rördrom, aftonfalk, jaktfalk, småfläckig sumphöna, kornknarr, myrsnäppa och svarthakad buskskvätta. 2017 rastade en ägretthäger här. 

Mer om Lämshaga: Utan tvekan var Lämshaga förut en våtmarkslokal av mycket hög rang. I två omgångar har dock förutsättningarna försämrats. Dels byggdes nya Ingarövägen tvärs över Lilla träsket vars kvarlevor idag inte har något att erbjuda. Lilla träsket är förbundet med Stora träsket med ett dike. Diket löper längs en dalgång i väst-östlig sträckning. Stora träsket var säsongsvis översvämmat och härbärgerade imponerande mängder fågel med tanke på lokalens ringa storlek. I början på 90-talet beslutades att Stora träsket i Lämshaga skulle få grävas ut för att ge upphov till ett jaktbart viltvatten. När detta skedde förstördes den fina fågellokal som fanns. Idag är träsket djupt och vattenståndet fixt. Detta har lett till en gradvis utarmning av fågeldiversiteten. Stränderna, som tidigare var kraftigt betade av både hästar och kor, har idag lämnats att växa igen. Men trots allt har lokalen fortfarande något att erbjuda. Förutom viltvattnet finns fina hagar och en unik hasselbeväxt ås som är fågelrik. Dessutom passerar sträckande fåglar mellan Grisslingefjärden i öster och Baggensfjärden i väster.

Övrigt: Grusvägen mellan Södersved och Ingarövägen är kraftigt trafikerad. Var noga med hur du ställer bilen när du stannar till.