Narturreservatet Björnö på Ingarö bjuder på väldigt varierad natur, vilket också betyder ett rikt och omväxlande fågelliv.
På våren kokar Nämdöfjärden av ejder, och Branten på Björnö är mycket bra om man är uppe tidigt och skådar sträck. Sommartid brukar delar av området dock invaderas av badgäster som nyttjar både sandstrand och klippor. För fågelskådaren lämpar sig området bra för en spännande rundvandring. Mer övergripande info om Björnö finns på Skärgårdsstiftelsens webbplats.
Fåglar
På grund av den skiftande naturen är artrikedomen stor. Havsörn, fiskgjuse, gråhäger och skäggdopping är karaktärsarter. På vårarna finns vid Näset, Torpe-Infjärden och Torpesand ofta en varierande blandning av sjöfågel – flockar med vigg som ofta innehåller storskrakar och knipor samt ibland även salskrakar och någon bergand. Tillfälligt ses simänder som kricka, skedand, bläsand och snatterand. I samband med dåligt väder på sensommaren har grönbena och gluttsnäppa rastat vid Näset. Runt Näset och Slängen ses ofta mindre hackspett, törnskata, större korsnäbb och mycket sångare; grönsångare är en karaktärsart. I vassarna finns förutom rörsångare och sävsparv ibland under senhösten även skäggmes. Vintertid kan området vara spännande, och arter som smådopping, tallbit och varfågel har setts.
Från lokalen Branten, nära besöksparkeringen, kan ett spännande och varierat sjöfågelsträck upplevas från mitten av mars till mitten av maj. Sträcket är avhängigt vädret – det ska gärna vara lite svaga vindar från omkring sydväst, men man behöver inte vara på plats supertidiga morgnar! Även frampå förmiddagen, och även under eftermiddagen/kvällen, kan ett besök vara givande. Stora mängder ejder kan ses sträckande norrut över Nämdöfjärden under en kort period i mars-april. I samma sträckled kommer senare i april en del stor– och smålommar, gäss, storspovar, strandskator och andra sjöfåglar. I april kan man få se förbiflyttande rovfåglar som stenfalk, pilgrimsfalk och blå kärrhök. Praktejder har setts flera gånger och även rariteter som vitvingad trut, tajgasångare, brun glada och rödhuvad dykand. Vid mindre öar och skär ute på fjärden häckar marina arter som labb, skräntärna och svärta, åtminstone vissa år.
Björnö är också generellt bra för skogsarter, och alla vanliga mesar brukar kunna gå att hitta liksom dubbeltrast. Trädlärka hörs sjunga på flera ställen, enklast vid Björnötorp. Både större och mindre korsnäbb häckar sannolikt. Om hösten är det återigen dags för flyttfåglarna, och dagar på Björnö i september-oktober kan, särskilt vid ostvind, bjuda på flera tusen bläsgäss, vitkindade gäss, bläsänder, ringduvor och förbiflyttande småfåglar. Är det ostvind står man fint i lä på Branten.
Så tar du dig runt
Björnö lämpar sig mycket bra för lite längre exkursioner, och ett besök kan med lätthet sträcka sig över en förmiddag. Ta gärna en överblick över området genom att studera den informationsskylt med en detaljerad karta över naturreservatet som står vid parkeringsplatsen.
Lämpligast börjar man med att gå söderut i skogen tills man kommer fram till en liten udde som sticker ut mitt emot Björkviks brygga – Branten. Härifrån har man dels utsikt åt väster, dels över Nämdöfjärden och dels österut bort mot Björnö-ön och omkringliggande öar. Förutom mycket rastande sjöfåglar finns sträckande fåglar att se, och klubben anordnar ibland sträckmorgnar här.
Sedan fortsätter man tillbaka till den stora grusvägen och fortsätter bort mot Björnötorp. Vägen tangerar här Torpe-Infjärden, vilken lätt kan avspanas. På hösten finns mycket vigg här medan våren bjuder på en mer varierad sammansättning av sjöfåglar. Man passerar sedan Björnötorp och fortsätter mot Småängsviken. Efter ett par hundra meter tar man vänster (norrut) mot Näset och följer denna stig åt vänster. Nu passerar man Björnös mest spektakulära och spännande delar. Vid den avsnörpta viken Slängen växer en mycket frodig lövskog med inslag av hassel. Närmast vattnet övergår skogen i mer av en sumpskog. Stigen leder ut på Näset och här finner man betade strandängar och intressanta vassbälten. Det bästa är att gå runt hela Näset för att sedan återvända mot Slängen.
På tillbakavägen tar man återigen vänster och går österut mot Norrvik. Vid första åkern på höger sida kan man snedda mot söder och sedan gå en mindre stig bort mot Småängsviken. Man kan nu fortsätta vidare förbi Småängsviken genom att gå söderut mot ”Utkikstorn”. Denna mindre stig går förbi några små fårhagar innan den fortsätter (till vänster, följ ledmarkeringen) genom ett tallbevuxet hällandskap och slutligen når fram till utkikstornet. Man måste klättra uppför en häll för att nå ända fram. Trappan till tornet är brant, men när man väl är uppe väntar en magnifik vy mot Nämdöfjärden. Här uppe kan man tidiga vårmornar ägna timmar åt att njuta av ejderns bubblande spel. Över Nämdöfjärden sker ett massivt sträck som tyvärr ofta passerar på långt håll.
Vid Småängsviken finns det också en möjlighet att gå vidare österut. Denna stig leder till Ramsviksträsk, en liten sjö som restaurerades på 2000-talet. Vad den har att erbjuda fågelskådaren återstår att se.
Sträckrapporter
Övrigt
Björkviks brygga erbjuder ett mycket bekvämt alternativ till Björnö när det gäller att spana av Nämdöfjärden. På vintern finns det ofta alfåglar att titta på. I de viggflockar som vintertid ofta ligger rakt söder om bryggan har alförrädare noterats. I närheten av Björnö, men längre västerut längs södra Ingarö, finns den intressanta sträcklokalen Vedhamn samt Stora Sand och Klacknäsudd.
Bilder
Foto: Sven Faugert
Foto: Nikos Seretis
Foto: Eva Stenvång Lindqvist
Foto: Eva Stenvång Lindqvist
Foto: Sven Faugert
Foto: Sven Faugert
Foto: Sven Faugert
Foto: Sven Faugert